|
Vi skulle nu ha våran surt förvärvade laxfiskeväcka
som var planerad sen länge.
Sakernas ställdes fram på parkeringen och inventerades
sen packades de med största noggrannhet så att inget
blev kvar på hemma plan vilket hade hänt förut.
Och det fungerade allt kom med.
Resan över fjället gick utan missöden till och med
fikaställena efter vägen var öppna.
Med en sån start kan det bara inte gå fel.
Väl framme på ”våran” bondgård
kommer det fram en gubbe och frågar vad och vilka vi är.
??
- Ja vilka är ni.
- Ehhhhh vi hade bokat både fiske och boende här.
- Va här på min gård?
- Din gård?
- Ja det är min gård.
- Ehhhhhhh me me me men vi har ju pratat med Björn.
- Jasså e de ni det sa han och garvade.
- De är min lille bror och han är på semester så
då är jag här istället.
Nu försvann vårat jordskred och vi kände hur vi
fick fastmark under fötterna igen.
Nu visade det sig att Ole var en gladlynt skit som tog livet med
klackspark.
Men fiskade i älven det gjorde bara knäppa turister som
hans bror lurat.
Vi blev visade till rummen och fick några nya ordningsregler
att kvinnor på rummen fick vi inte ha såvida han inte
fick ”låna” de en stund sa han och garvade när
vi tystnade.
När väl alla saker var på rätt plats så
var det dags för en fikastund med Ole.
Vi trodde vi skulle få kaffe av honom .
Så fel vi hade.
Det var vi som skulle stå för fikat.
Dvs Wirre, vetebullar och sockerkaka nåt kaffe skulle det
inte alls spisas.
Vid vårat småprat vid fikabordet kunde vi lätt
förstå att fiska det sysslade barn och omyndiga människor
med.
Och defenetift inte han, han körde traktor han.
När vi frågade om han viste om det var någon lax
i älven.
Så sa han –Ja jag tror det för våran far
fick en när han var och fiskade.
Nu blev det intressant tyckte vi.
- Var den stor?
- Blank med löss?
- Vart tog och på vad?
- När fick han den?
- Nja stor och stor jag är större.
- Fisk med löss eeeee ni helt dumma i huvet
- Stryket och på räka.
- Får ni markägare fiska med räka?
- Av bryt mig inte när jag pratar unge gutt.
- Våran far fick den på midsommarafton.
- NÄR?
- Avbryt mig inte lillgutt tror det var 1963.
- Jo det var det.
- Vaaaaa???????
Och så satte han igång och garva så tårarna
rann.
Nu formligen vred han sig som en mask på kroken och skrattade
så det ekade.
- Kan man få en lilling te undrade han.
- Där vi satt stumma och med munnar som fågelholkar.
- Näääää den är slut sa den förste
av oss fick mål i munnen.
- Vaaaa hojatade Ole sluuuuuut.
- Skojjade bara.
Och så började de två att skratta ännu mera.
Vi lämnade över wirren till honom och sa att nu skulle
vi ordning på oss själva.
Åk nu ingen stans sa han och garvade så fåll ned
i stolen i gen.
Det tog en stund för oss att samla oss efter detta möte.
Nu kunde äntligen fisket ta vid.
Nere vid älven kunde vi konstatera att älven gick låg
men att det trots det var fisk i rörelse på den nedre
nacken.
Vi spred ut oss på sträckan och det tog inte lång
tid förens den förste hojtade fisk på.
En fin havs örret på dryga 3 kilo slog i backen.
En skål till fiskaren och en skål för älven
sen hängdes fisken på avblodning på sidan av vindskyddet
och fisket återupptogs.
Vi fiskade väl en halvtimme till när så nästa
fisk klappade på och hamnade på land
Denna var en grills på knappa 3 kilo.
Den lycklige fiskaren fick en dunk i ryggen och order om att hänga
upp den bredvid öringen på vindskyddet.
Efter en stund kom han tillbaka.
Och vi frågade om det gick bra.-Jodå det hade det gjort
men när gick sverre upp med öringen?
- Vadå gått upp! Han har ju stått nere i älven
hela tiden.
- Ja bara undrade för jag såg ingen öring.
- ?????????
- Tittade du på rätt vägg då?
- Jag hittade bara snaran på väggen.
- ??????
- men kolla med sverre om han varit upp till gården då.
Det hade han nu inte.
Alla blev lite förvånade men vi enades om att det måste
ha varit Ole som smugit bland buskarna.
Vi återgick till vårat fiske när det blev min tur
att känna dessa tunga utras som förkunnar att nu är
det allvar.
Efter en evighet som jag tyckte så var fisken på land
och bonkades.
En blank sak på 8-9kg.
Nu blev det wirre och ryggdunkar.
När jag kommer till vindskyddet så kan jag bara konstatera
att det bara är en tom snara som är på väggen!!!!
Den förmodade grillsen är borta den med.
Jag hänger upp min lax i ett träd så man ser den
från älven.
När jag kommer ner mina kamrater så säger jag att
även grillsen är borta.
Nu är det två man som går upp letar vid vindskyddet.
Och de hittar inget fiskarna är borta.
Så de knallar upp till gården och ska prata med Ole
men han var inte i kontaktbart skick.
Så han ströks från listan över misstänkta.
Under tiden så hade vi fått en grills till som kom på
land när de andra två kom nedför brinken
Med sina nyheter.
Och vi förstod inget alls. Tre fiskar på land två
potsväck.
Den här laxen hängdes upp på vindskyddet och nu
var en kille kvar där pysslades med sina saker. Och när
han var klar så var fisken kvar i sin snara.
Eftersom han var lite fiske sugen så började han att
fiska igen när det drar till i hans lina och en ny dans tar
vid på älvkanten.
Mellan laxen kommer in på grundvattnet och får panik
känslor så den drar utåt igen men sen har den gjort
sitt och åker i land med en hjälpande hand om spolen.
Nu var vi alle upprymda av våran smakstart på fisket.
Men vi såg att han hängde den i trädet bredvid min
larre.
Hasse kom springandes tillbaka fisken den sista den är borta
den med
- Det är inte sant den var där när jag gick från
vindskyddet och det tog inte mer 15 minuter så var du där
med din lax.
Nu var vi alla fem vid vindskyddet och letade och letade men näääää
inga fiskar.
Vi enades om att vi hänger fisken i träden istället.
Vi fortsatte att fiska i vart fall.
Och så blev det min tur igen att känna några ettriga
utras från mindre fisk.
Blank grill korv kring 2 kg kom i land.
Och fick syna bonken och sen leta reda på en bekväm gren
att surra fast firren i.
När jag har fiskat en så där 30 minuter så
står jag och beundrar det som hänger i trädet så
ser jag hur den mindre av mina fiskar liksom hoppar i sitt snöre
fast den borde ha varit stendöd i 30 minuter.
Sen började den att gunga fram och tillbaka som en box boll
och så helt plötsligt så blir fisken bra mycket
längre!!!
Mitt fiske liksom avstannar av detta naturfenomen och jag bara stirrar.
Då ser jag ordentligt.
En RÄV står på bakbenen och försöker
få ned lill laxen från gren och snara med ett stadig
tag om laxens huve så backar den och den lillegynnaren lyckas
faktiskt få lös grillsen.
Och nu ser jag åt vilket håll den drar så jag
smyger efter så gott jag kan och en 15-20 meter från
vårat vindskydd ligger grytet med några tuggade fiskar.
Räven ansåg att huvudet och stjärtfenan var det
som var värt att äta av våra fiskar.
|
