Bästa fiskeminne 2022

[MADMOOSE]

Ja det får väl ändå vara....

[MADMOOSE]

Och ni då? Har ni nått trevligt minne som värmer i vintermörkret? Och passar samtidigt på att önska er ett gott slut och ett fint 2023.

[rifle]

Ja bästa minnet är att det var den sämsta ever. Det bra är att man med glädje minns det om några år och skrattar åt det 

Fick uppleva den fina känslan att fånga den första och sista och enda laxen för säsongen på säsongens sista dag.
Det minnet kommer finnas kvar.

[Betis]

Kan inte välja ut nåt speciellt, var så många fisketillfällen som alla hade sina minnesvärda delar.

Ett var väl när du messade ovanstående bilder.
Det gjorde mig glad!!!

[MADMOOSE]

Kan inte välja ut nåt speciellt, var så många fisketillfällen som alla hade sina minnesvärda delar.

Ett var väl när du messade ovanstående bilder.
Det gjorde mig glad!!!

[Henka]

Det har varit ett ovanligt mediokert fiskeår.
Två turer till Norge ödelades av kraftverksreparation.
Fisket hemma stängde före midsommar.
Det blev en hel del gös och abborre, aldrig riktigt bra, men heller aldrig riktigt dåligt.
Allt var bara slätstruket.

Gott nytt vänner! 

[Flygande-jakob]

Jag fick storöringar i 3 nya vatten 2022. Det har aldrig hänt förr och det gav stor glädje!

[Helljammer]

Fick ju en del rätt fina öringar men mest minnesvärd är nog ändå 1 junilaxen.  Citerar mig själv ur ett äldre inlägg:
Premiärdygnet 1/6 i Verdal.
For över gränsen till Verdalselva och fiskade från tolvslaget och några timmar framåt. Fick omgående en liten havsöring men sedan hände inget mer. Mot campingen och tre effektiva timmars sömn i tältet. Därpå en hel dags studiebesök hos Stian Stensland med kollegor. En mycket intressant dag om forskning, förvaltning och biotoptilltak för havsöringen i trakterna av Verdal!
Efter denna digra dag i vadarbyxor: lite mer eget fiske. Får ganska omgående på en skaplig lax på ett ställe som på denna vattenföring (riktigt högt och rätt kallt) verkar ganska besvärligt att landa fisk och mycket riktigt så vinglar jag till, vrider till mitt redan onda knä och så ramlar jag utför en liten rasbrant där det är rejält djupt och strömt ända in till land! Det blir till att simma efter nedströms i  halvfors på 160 sekundkubik 5 -gradigt vatten med en ganska sprallig lax i andra änden linan. Som tur var har jag ett bra flytunderställ under vadarna så det är egentligen inte farligt i egentlig mening men nog så adrenalinfyllt! Efter drygt 200 meter lyckas jag kravla mig i land där det är grunt men också mycket buskar, så att landa laxen är ganska bökigt men går till slut. Totalt dyngsur ända in, ända ned och ända upp och massor med kallvatten i vadarna. Telefonen stendöd trots förvaring i "vattentätt" skyddsfodral. Som grädde på moset lyckas jag när jag klättrar upp ur krattskogen dra fast flugkroken stenhårt i fingret (tubkrok strl 6 inte särskilt hullingfri) och inser att den nog sitter så man borde skramla ned till Trondheim och få den bortopererad professionellt, men kall, dyngsur och nedblodad lockar det inte så eftersom jag fortfarande är lite adrenalinstinn sliter jag bara ut den med våld vilket nog kommer att bli ett ganska styggt sår. Nu är jag hemma igen efter bara ett drygt dygn borta och detta dygn kan nog ses som ett perfekt destillat av vår idiothobby då jag på detta enda dygn är precis lika urlakad och mörbultad som jag brukade bli på en hel veckas fiske"semester" på den tiden jag hade tid med sånt! Extra skönt att också lura upp en 1 juni lax på ett knepigt ställe på en allmän kortsträcka!

[Ismo]

Att!..jag knappt fiskade...allt blir bara sämre å sämre...

https://sverigesradio.se/artikel/morten-i-naten-overraskade-kirunafiskaren-daligt-tecken