Den här flugan var det vinnande bidraget i vår flugbindartävling i november -06 och är bunden av Olavi

Krok: Loop dubbel storlek 10-6 eller ½ tum koppar eller aluminiumtub.
Bindtråd: Röd.
Stjärt:
a) några strån orange bucktail i dubbla kroklängden, inte för fett.
b) Flash i koppar och pearl och/eller holo-rött.
c) 6 strån av ”chinese boar bristle”, d.v.s. hår/spröt från kinesiskt vildsvin. Bind de så att de pekar uppåt och är spridda i solfjäderform.

Kropp:
Hot-orange dubb av något slag, t.ex. SLF med lite inmixat guld- och kopparfärgat angel hair eller motsvarande.
Rib: Guld
Hackel: Hot-orange tupp.

Fäst ribben och dubba tråden. Forma kroppen konformig med fetaste änden bak och avsmalnande fram mot huvudet.
Kroppshackel:
Ryck bort fibrerna på ena sidan av hackelstammen, för att hacklet ska bli tunt och levande.
Fäst hacklet vid huvudet med den smala änden mot kroken. Linda hacklet bakåt så att de bredaste fibrerna hamnar vid krokböjen. Fäst med ribben och linda fram till huvdet.

Vinge:
JC. Avsluta med att binda in två JC fjädrar som en platt V-formad vinge. Anpassa fjäderstorleken så att täcker hela kroppen eller aningen mer.

Kommentar: Flugan har för min del varit bra i både Emån och i norska älvar. I upphovslandet Storbritannien har den blivit väldigt populär under senare år. Grundtanken bakom flugan är att de relativt styva vildsvinssprötena ska vibrera och skapa liv i strömmen där lite spövippande kan förstärka effekten. Huruvida det är just detta som gör flugan bra är svårt att bekräfta, men den ger hur som helst en och annan fisk, vilket är huvudsaken.

Isländska Frances bygger på samma koncept men vildsvinssprötena i PBP verkar vara mindre ömtåliga än de avskalade hackelstammar som används för Frances. Dessutom sparar man lite jobb genom att man inte behöver skala av hacklet...

Färgerna kan varieras enligt eget tycke och smak. En annan variant som jag gärna fiskar med har brun bucktail som stjärt och brun kropp. Den bruna varianten kan varieras med antingen helbrunt hackel eller hot orange badger.